Du & jag döden
release date: Mar. 15, 2005
format: cd / vinyl (2015 reissue)
[album rate: 4,5 / 5]
[4,32]
producer: Kent, Stefan Boman
label: RCA / Sony BMG // Sony Music - nationality: Sweden
Track highlights:
1. 400 slag" (4,5 / 5) -
2. "Du är ånga" -
3. "Den döda vinkeln" (4,5 / 5) -
4. "Du var min armé" -
5. "Palace & Main" (4,5 / 5) -
6. "Järnspöken" (5 / 5) -
7. "Klåparen" (4 / 5) - 9. "Romeo återvänder ensam" -
11. "Mannen i den vita hatten (16 år senare)" (4,5 / 5)
6th studio album by Kent, and once again the band spent 3 years to get ready for a new album, and this time they got everything right it seems.
This is perhaps my all-time favourite Kent album being forced to choose just one. Then it doesn't make much sense to pin one out as the best, but this is clearly among their two best album releases - the other being
Röd (2009). This is also the album that made me love the band and acknowledge their status as the best rock band in Scandinavia. It's an album without fillers, and it balances a beautiful combo of melancholic ballads, blue-eyed chorus-based pop songs, and up-tempo synthpop.
Du & jag döden is also a cornerstone in their musical progression in the way that it's like a solid statement of a move from guitar-based indie pop towards an acceptance of synthesizer-founded synthpop within an alt. rock universe. Guitar, bass and drums are still very much in use but now accompanied by drum machine, synths and electronic devices in a near perfect blend.
Highly recommended.
EDIT: Without much luck, I have searched and searched for an original pressing and then settled with a 2015 pressing of the album on vinyl, which a few years later also happens to be a highly sought after issue.
[
collectors' item ]
2005 Favourite releases: 1. Ali Farka Touré & Toumani Diabaté
In the Heart of the Moon - 2. Kent
Du & jag döden - 3. Sigur Rós
Takk...
~ ~ ~
"Den döda vinkeln"
"Jag var länge ensam, enda barnet
Ett monster underst i en hembyggd våningssäng
och på håll såg jag ljusen dö i dimman
precis när mörkret tändes upp igen
Och jag såg dig springa över skaren
i jakten på din sagolika vy
och du lärde mig att fullständigt försvinna
in i dina tankar,i ditt huvud står jag fri
Ge mig en vinterdrog
Ge mig allt du har
Kom nu, jag är kroniskt låg
Bara mörkret hörs
I ditt öga var en storm jag såg
som sommarsnö
I döda vinkeln ser jag allt du gör
Och där kommer dom jag ser dom mellan träden
Snälla kan du hjälpa mig att fly
Deras ögon är som mareld över världen
Jag kryper där i askan, fågel Fenix född som ny
Ge mig en vinterdrog
Ge mig allt du har
Kom nu, jag är kroniskt låg
Bara mörkret hörs
I ditt öga var en storm jag såg
Blåsa sommarsnö
I döda vinkeln ser jag allt du gör
Ge mig en vinterdrog
Ge mig sommarsnö
Kom nu, jag är kroniskt låg
Bara mörkret hörs
I ditt öga dansar stormar små
men det är du som för
I döda vinkeln ser jag allt du gör"
~ ~ ~
"Järnspöken"
"Dom brände Grönan och skolan står där ensam nu
Cykelställen står tomma än, trots att loven är slut
Dom fäller kastanjeträden i allén framför skolgården
och jag rör mig tyst, hör inte hemma här, jag är vålnaden
Jag vet inte varför, men kanske är det därför jag minns det så väl
Dina stora ögon, dina bruna händer, dina vassa knän
Var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar
Var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma
Dom gräver i parken och frosten i marken, blir ett försvar
och vid hörnet av kyrkan där järnvägen går, har dom spärrat av
Någon ligger i gräset, med frostiga kläder, så stilla och vit
och blåljusen blinkar, tänk vad man kan göra med en liten kniv
Och jag vet inte varför men jag återvänder alltid hit
Det var väl något vi gjorde, något vi sa här som förändrade mitt liv
Var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar
Var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma
Var det dig jag såg som ett spöke från döda drömmar
Var det dig jag såg
Har jag äntligen lyckats glömma?"
~ ~ ~
"Klåparen"
"Du går på ditt oefterhärmliga sätt
över skolgårdens grus för dig själv
I ditt nyklippta hår, likt en irländsk idols
Din spegelbild i fönsterglas
beundrar varje steg du tar
Och så blinkar det till
Gröna, röda, gula ljus
Du var på nålar när du kom
med ditt insmugglade rus
Och så släcker dom ner, för en sista stilla chans
och allting svartnar i panik när du ser att alla redan har en dans
och allt är som förut
Och du minns den du var med förakt, lite hat
och man blir lik sin mor eller far
Du har förändrat ditt sätt, suddat ut varje spår
men i själen din ja långt, långt in ekar tonåringens vrål
Och så blinkar det till
och dom tänder alla ljus
och du var ensam när du kom, nu har magin brunnit ut
och så släcker dom ner
Alla skyltar alla ljus
och när parken ligger tom, inser du att din kväll just tagit slut
och allting är som förut
Och så blinkar det till
och dom tänder alla ljus
Du var ensam när du kom
och du är lika ensam nu
och så släcker dom ner alla gator alla hus
och när staden ligger tom inser du
att det är så ditt liv ser ut
och allting är som förut"
~ ~ ~